Vi rullade ner i Pozo strax efter tio och idag var både vågor och vind på plats före oss. Det var bara att börja rigga på en gång så skulle man få köra några timmar på det uppåtgående tidvattnet.
När jag drog ut brädan ur boardbagen såg jag en tvärgående spricka framför den bakre fotstroppen och efter en närmre inspektion insåg jag att det inte gick att köra på den innan den fått torka ur och lagas ordentligt. Jag tycker inte jag har hoppat så högt men någon plattlandning har det blivit och jag antar att mina 92 kg gör sitt till för att testa brädans hållfasthet. Hur som helst löstes det snabbt med hjälp av Jonas på Pozowinds där jag hyrde en Quatro Cube på 90 liter. Jag gick ut med 4.0 och det var riktigt bra tryck i vinden. Vågorna var också fina och med bra storlek. Jag var så överriggad att jag inte ville hoppa men några svängar på vågen blev det innan jag efter ca 40 minuter kände att 4.0 var för stort.
Som tur var hade jag letat upp mitt gamla Neil Pryde NR 3.6 hemma i garaget innan vi åkte och nu var det dags för det att få återse Pozoviken. Jag köpte det här nere 2002 och sedan dess har det legat oanvänt men nu behövdes det verkligen. För att vara så gammalt såg det förvånansvärt fint ut och shapen kändes faktiskt inte helt omodern. Jag körde ca 40 minuter med det innan kroppen skrek efter vila. Det var tokdrag även i 3.6 och ganska svårseglat men klart finare och större vågor än tidigare dagar. Vindmätaren visade medelvind på 17-18 m/s och runt 22 m/s i de tunga byarna. Kul att få avsluta resan ned en klassisk Pozodag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar