...sladdade jag in vid Alvik, målet för Vikingarännet. Men vi tar det från början. 05:50 ringde väckarklockan och straxt efter sju rullade bilen mot Uppsala och Skarholmen där starten för Vikingarännet går. Totalt var det över 2500 startande och det kändes som att hälften av dem trängdes vid startområdet för att komma iväg så tidigt som möjligt. Man kunde starta ända fram till tio men ju senare man startar desto fler bromsklossar måsta man köra om vilket är extra jobbigt på de smala gångpassagerna (den längsta 2 km vid Eriksund).
Jag kom iväg bra och kände mig pigg och stark. Det var faktiskt en ren njutning att åka idag även om det blev tungt på slutet. Efter ca två mil kommer man till Eriksund där man detta år var tvungen att gå 2 km genom skogen eftersom det var öppet vatten i sundet. Jag försökte hålla tempot där och joggade om de som gick för sakta på den snöiga stigen. Jag kände mig fortsatt stark och öste på förbi Sigtuna, ner till Kairobadet och upp till nästa landpassage. Efter den har man inte långt ner till Kungsängen där skridskorna åker av igen så när man efter fem mil ställer sig på isen i Kungsängen igen känner man sig ganska pigg. Där mötte jag även min lilla hejarklack i form av brorsan med familj.
Efter Kungsängen smalnade banan av och det blev lite jobbigare att köra om folk. När man rundade vattenverket i Hässelby fick man vinden i bröstet och då började det gå tungt. Vid den sista landpassagen vid Hässelby Gård var jag riktigt trött men samlade krafterna och tuggade i mig det sista av energikakorna. Det var fortsatt motvind till och från men med insikten att jag hade möjlighet att ta mig i mål under 4:15 så gick jag på vilja. Det var en fantastisk känsla att i hög fart ta sig sista biten in mot mål i Alvik där jag sjönk ihop på en bänk, ganska trött men otroligt nöjd och glad med min tid som hamnade runt 4:12. En förbättring med nästan 35 minuter mot förra året men det var mer lättåkt i år. Tiden gav mig en 109e plats av 1182 startande i klassen med stavar vilket jag är grymt nöjd med.
